Senaste inläggen

Jag har gått och värkt på det här inlägget ett tag. Sommaren i Sverige har gått bananas i vandring och friluftsliv. Många som aldrig besökt fjällen har gett sig ut på sin första fjälltur, vilket är kul! Det har dock inneburit en hel del trängsel..

En av de första arbetsveckorna efter semestern sa jag till min sambo, ”- Det är en lyx att ha jobbat en hel dag, men känslan är att jag har varit på stranden och solat hela dagen!”

Är det okej att längta efter att kunna resa igen när världen ser ut som den gör? Är det okej att boka resor nu eller är det oansvarigt och rent av egoistiskt? Är det okej att resa nu? Vad är okej? Och vad innebär egentligen icke-nödvändiga resor?

Lite om allt det där som händer bakom skärmen, bakom kulisserna. Det som ingen ser eller vet något av, om vi inte för det till ljuset.

Jag har sedan en tid tillbaka känt mig väldigt trött – kanske p.g.a. att Coronasituationen gjort att vi (jag) sänkt tempot och reflekterat mer, vilket jag inte alltid behöver.

I början är det kul och du ler och skrattar, följer med och vinkar till förbipasserande. Men karusellen börjar snurra fortare och fortare. Och fortare. Och ännu fortare. Du kan inte längre kontrollera situationen. Men du kan inte heller ta dig ur den.

Förra veckan var jag på Världskulturmuseet och lyssnade på föreläsningar om resande och klimatet. Det var intressant och satte igång många tankar, vidgade perspektiven och skapade reflektion.

Det finns flera studier som visar på att detta sätt att arbeta växer alltmer. Färre människor efterfrågar en traditionell anställning, vilket har öppnat upp för en ny typ av arbetsmarknad där fler prioriterar variation, nytänkande och mer frihet.

”Du är så modig” ”Jag inspireras så av dig!” ”Hur går det för dig?” ”Det du gör är så häftigt!”

Jag har längre funderat på den här frågan. Och faktum är att utkastet till inlägget har funnits med i flera år. De första raderna som kladdades ner för detta inlägg var dessa, och jag ville liksom inte radera dem.

Lycklig & levande, det som började som dagboksanteckningar under långresorna för att sedan bli Resedagboken på nätet som var så populärt på den tiden. Det utvecklades sedan till en enklare...

Tack och lov är årets november över. Den var jobbigare än jag hade föreställt mig. Nu väntar jul, mys och tid med familjen. Kanske sänker vi tempot en aning redan innan för att tona in oss?

Kreativitet – hur skapas den? Vet du hur du får utlopp för din kreativitet? Är du medveten om när du blir kreativ? Kan du styra kreativiteten?

Personlig utveckling, tankens kraft och psykologi ligger mig varmt om hjärtat. Hur påverkar olika typer av mindset dig och ditt resultat? Hur påverkas du av andras tyckande? Och i förlängningen vem bestämmer i ditt liv?

I samband med intervjun på bussigt och de frågor jag besvarade där tänkte jag besvara lite vanligt förekommande frågor som jag har fått den senaste tiden.

"Vi lever i den farligaste perioden under mänsklighetens utveckling. Vi har tekniken att förstöra planeten vi lever på, men har fortfarande inte utvecklat förmågan att fly härifrån."

Under rubriken "Möte med en eldsjäl" träffar vi människorna som inspirerar. De som brinner för äventyr, friluftsliv, natur eller just sitt intresse. Gemensamt för dem alla är att de har ett engagemang och ett driv som smittar av sig.

Inspirationen till resandet kom från början av människor i omgivningen som gjorde upptäcksresor under den tiden jag fortfarande gick i skolan - jag visste redan då att jag skulle iväg och resa en rejäl sväng innan jag började studera vidare.

När sommaren kommer och semestern är på ingång så sänker vi tempot och går in i en viloperiod. Vi är ett av få länder i världen som är förunnade med långledighet under sommaren. Något som vi kan glömma i semestertider som jag tror är lika viktigt...

I förra veckan var jag tillsammans med mamma på föreläsning på Draken. Anders Hansen föreläste om sin bok Hjärnstark som handlar om varför rörelse är så viktigt för oss ur ren hjärnsynpunkt.

Som en återkoppling på inlägget om äventyr och att ständigt försöka utmana och utveckla sig själv. Och att inte alltid ligga och gosa i den komfortabla zonen så tog jag ord till handling direkt och bokade en resa helt själv!

Många gånger är det rädslan i oss som hindrar oss från att uppleva eller äventyra något. Rädslan är kroppens försvar och det är något vi alla upplevt någon gång. Det är när vi vågar utsätta oss för det där som är läskigt som vi växer och utvecklas.

Jag övar varje dag - och jag tänker att ju mer jag övar ju bättre blir jag. Och ju fler gånger jag tänker samma tanke ju större stig blir det i hjärnan och tillslut är det som en bred motorväg där inne i huvudet.

Jag vill från mitt perspektiv diskutera detta viktiga ämne. Det är faktiskt först på senare år som jag har börjat reflektera och verkligen märka av de strukturer som finns i samhället, från det att man kom ut i arbetslivet.

Ni vet känslan utan motstånd, när det bara sker och allting känns enkelt. Utan friktion. Någonting många kallar för flow. När vi är i flow upplever vi att saker går så som vi vill. I flow tänker vi sällan särskilt mycket vi bara är.