Det kom ett barn. En bebis. En Love. En älskad liten pojke. Han som golvade hela vår värld. Och sedan dess har det ekat tyst här på bloggen.

Ville bara få det ur mig utan en massa krusiduller. Inte hålla på det. Jag möttes av hans leende, det slog allt.

Att resa och leva hållbart är funderingar som funnits med mig väldigt länge, och någonting jag funderar mycket på just nu - hur kan jag leva mer hållbart? Den senaste tiden har vi sett på ett flertal dokumentärer om klimat- och hållbarhetsfrågan.

Jag har gått och värkt på det här inlägget ett tag. Sommaren i Sverige har gått bananas i vandring och friluftsliv. Många som aldrig besökt fjällen har gett sig ut på sin första fjälltur, vilket är kul! Det har dock inneburit en hel del trängsel..

Är det okej att längta efter att kunna resa igen när världen ser ut som den gör? Är det okej att boka resor nu eller är det oansvarigt och rent av egoistiskt? Är det okej att resa nu? Vad är okej? Och vad innebär egentligen icke-nödvändiga resor?

Valet att tjäna mindre pengar tog jag nu för drygt ett år sedan, även om det skedde stegvis var det för ett år sedan som jag började satsa heltid på mig och min verksamhet. Ett beslut som jag är väldigt tacksam över men som också inneburit..

Jag har sedan en tid tillbaka känt mig väldigt trött – kanske p.g.a. att Coronasituationen gjort att vi (jag) sänkt tempot och reflekterat mer, vilket jag inte alltid behöver.

Och i och med den situation som världen befinner sig i och den omotivation som funnits bland resebloggarna kom detta väl till pass.

Förra veckan var jag på Världskulturmuseet och lyssnade på föreläsningar om resande och klimatet. Det var intressant och satte igång många tankar, vidgade perspektiven och skapade reflektion.

Kvinnor, kvinnliga nätverk och entreprenörer jag inspireras av och som påverkat mig att ta beslut i den riktning jag gjort. En del har jag träffat i verkliga livet, en del bara genom skärmen.

”Men Moa, du får ha lite tålamod! – Tålamod pappa, e de för nåt?!” Jag är en naturlig vandrare och upplever världen något tråkigare än genomsnittspersonen, tydligen.

Jag har längre funderat på den här frågan. Och faktum är att utkastet till inlägget har funnits med i flera år. De första raderna som kladdades ner för detta inlägg var dessa, och jag ville liksom inte radera dem.

Lycklig & levande, det som började som dagboksanteckningar under långresorna för att sedan bli Resedagboken på nätet som var så populärt på den tiden. Det utvecklades sedan till en enklare...

Jag vill inte ha ett vanligt jobb. Jag vill vara min egen, styra mig själv och bestämma själv. Men givetvis finns det för- och nackdelar med allt.

Kreativitet – hur skapas den? Vet du hur du får utlopp för din kreativitet? Är du medveten om när du blir kreativ? Kan du styra kreativiteten?

Sedan en tid tillbaka har jag försökt forma min vardag och starta upp min verksamhet på heltid. Det mynnade ganska snabbt ut i att jag behövde en plats att vistas på i hemmet som inte innebär att belamra köksbordet.

Personlig utveckling, tankens kraft och psykologi ligger mig varmt om hjärtat. Hur påverkar olika typer av mindset dig och ditt resultat? Hur påverkas du av andras tyckande? Och i förlängningen vem bestämmer i ditt liv?

Sedan november inleddes har jag haft en otrolig reseabstinens, det bokstavligen drar och rycker i mig som aldrig förr. Det är först nu jag kommer till insikt med, att ja - det har varit så här de senaste åren.

I samband med intervjun på bussigt och de frågor jag besvarade där tänkte jag besvara lite vanligt förekommande frågor som jag har fått den senaste tiden.

"Vi lever i den farligaste perioden under mänsklighetens utveckling. Vi har tekniken att förstöra planeten vi lever på, men har fortfarande inte utvecklat förmågan att fly härifrån."

Inspirationen till resandet kom från början av människor i omgivningen som gjorde upptäcksresor under den tiden jag fortfarande gick i skolan - jag visste redan då att jag skulle iväg och resa en rejäl sväng innan jag började studera vidare.

När sommaren kommer och semestern är på ingång så sänker vi tempot och går in i en viloperiod. Vi är ett av få länder i världen som är förunnade med långledighet under sommaren. Något som vi kan glömma i semestertider som jag tror är lika viktigt...

I förra veckan var jag tillsammans med mamma på föreläsning på Draken. Anders Hansen föreläste om sin bok Hjärnstark som handlar om varför rörelse är så viktigt för oss ur ren hjärnsynpunkt.

Som en återkoppling på inlägget om äventyr och att ständigt försöka utmana och utveckla sig själv. Och att inte alltid ligga och gosa i den komfortabla zonen så tog jag ord till handling direkt och bokade en resa helt själv!

Jag övar varje dag - och jag tänker att ju mer jag övar ju bättre blir jag. Och ju fler gånger jag tänker samma tanke ju större stig blir det i hjärnan och tillslut är det som en bred motorväg där inne i huvudet.