Jag har kommit på varför jag gillar friluftslivet så mycket. Förutom känslan av att vara precis just i det upplevda ögonblicket, så är det för att det är det närmsta jag kommer resekänslan fast hemma - pirret, äventyret, friheten.

Jag är en person med relativt stort behov av egentid, jag uppskattar lugn och reflektion och ger mig sällan ut på stan alltför ofta. Men det har ju inte alltid varit så, och jag uppskattar socialt sammanhang och när det händer saker runtomkring också.

Att bo på Tofta Herrgård är avkopplande – lugnet som miljön inger skapar ro i kroppen, och det ger möjlighet att verkligen landa.

Ni som hänger här regelbundet vet att jag är en förespråkare för det nära äventyret - och den enkla utflykten. Att det oftast räcker med att komma ut, andas frisk luft och lyfta blicken för att komma till insikt eller få nya perspektiv.

Svartedalen karaktäriseras av vildmarkskänsla med djupa mossbeklädda skogar. Naturreservat ligger norr om Kungälv och är ett av Västsveriges största sammanhängande barrskogsområden.

Lite om allt det där som händer bakom skärmen, bakom kulisserna. Det som ingen ser eller vet något av, om vi inte för det till ljuset.

Juni klev in som en varm vind från den relativt kyliga maj vi haft. Och utan att man ens hade förstått att det var vår (allt har varit så konstigt) så var det sommar.

Sommaren är oviss för många av oss. Myndigheternas rekommendation just nu är att inrikes resor är okej med två timmars bilresa från bostad. Detta ska uppdateras i början av juni, men tills dess är det vad vi har att förhålla oss till.

Den svenska sommaren är verkligen bra när den är bra, men det beror mycket på väder, vind och temperatur. För mig är det riktig sommar som allra mest på västkusten med klippor, skaldjur och saltvattenstrassligt hår.

Det har blivit lite av en tradition att inleda våren med årets första tältning under påsk, så även i år. Valet föll på Bohusleden som vi har snöat in på en hel del det senaste, ett friluftprojekt att ha på hemmaplan.

Samma känsla infinner sig varje år - hur överlever vi vinter efter vinter? Och samma spontana reaktion - vad ljust det är på kvällarna!

Förra veckan var jag på Världskulturmuseet och lyssnade på föreläsningar om resande och klimatet. Det var intressant och satte igång många tankar, vidgade perspektiven och skapade reflektion.

Lukten av skog gör mig lugn. Det ger mina sinnen möjligheter jag annars inte ger dem. Vi är ute mycket i naturen och försöker alltid upptäcka nya platser och ställen både på resa och i vårt närområde.

Eller vi kan säga Sverigeåret. Årets gemensamma nämnare är Sverige, mycket vandring, tältning och nationalparker. Året bjöd på tre utlandsresor och faktum är att jag inte har känt ressuget särskilt, förrän nu mot slutet av året då det ökat lavinartat.

Natten till lucia checkade jag och mamma in på hotell Bellora i Göteborg. Efter en lunch på posthotellet gick vi genom stan till Bellora och fastnade drömmande i restaurangen med varsin kaffe.

Efter sommarens Via Ferrata klättringar både på Skuleberget och Funäsdalsberget fick vi båda två mersmak på klättring och det var dags att ta tag i det där gröna kortet som möjliggör topprepsklättring och säkring på egen hand.

November är här och julen kryper allt närmare och närmare dörren. Det mörknar tidigare och vi myser i soffan med tända ljus. När julen väl är här, har den alltid en förmåga att gå väldigt fort.

Det är sällsamt att stå längs räcket och blicka ner i det virvlade vattnet – nästan mystiskt, det väcker något kittlande inombords och ger kreativiteten liv.

Med slutna ögon känner jag tydligt hur den mjuka mossan omsluter hela min baksida. Jag kan höra fåglar och tallarnas sus. När jag öppnar ögonen ser jag dem gunga där uppe.

Klassisk musik strålar ut genom byggnadens olika rum och om det inte vore för moderniteter som dator och mobil så skulle jag faktiskt tro att jag slungats tillbaka i tiden. Ögat hittar hela tiden nya saker att fästa blicken på.

Under sommaren spenderade jag nästan två hela veckor hemma i Göteborg och passade på att utforska mitt hemområde lite mer. Vi brukar göra en hel del utflykter på helgerna, men detta bjöd på möjligheter att besöka platser som jag länge velat besöka.

En lördag i oktober där vi hämtar kraft och energi. Vi har pratat lite smått om att göra en utflykt men inte mer än så. Vi laddar kaffebrygaren, brer några mackor och drar på oss friluftsbyxorna.