Tvivel - livets återvändsgränd

Tvivel - livets återvändsgränd

Det känns som om jag har hamnat i något slags dödläge.

Vem tror du att du är? säger rösten i huvudet. 

Ingen alls, svarar jag.

Men sedan drar vindar av längtan förbi.

Varma vindar som jag inte kan förbise, inte ignorera – som drar och rycker i mig.

De viskar försiktigt till mig – du vågar, kom!

Jag tar sakta, sakta steget utför i det okända, oändliga. 


Vill du läsa fler inlägg inom dikt & poesi?

Livets samklang och rus
En stund på jorden 
Tidslinjen