En stund på jorden

Jag ser dig så tydligt för mitt inre
Så skarpt att du likväl kunde stå framför mig

Så nära men ändå så långt bort
Du har tejpats fast på näthinnan

Jag är så långt ifrån den plats som jag kom ifrån
Brottas med känslor som jag inte kan rasera

Men kan inte låta de växa
Då äter de upp oss

Dina händer, jag ser dina händer framför mig
Ögonen tåras utan att jag kan förklara