Nedräkning & behov av egen tid

Nu har vi varit ”hemma” i Sverige i lite mer än två månader. Två månader som känns som mycket längre och samtidigt mycket kortare. Jag har hunnit jobba tre hela veckor på mitt nya jobb, och magkänslan är god, känslan är motiverande, utmanade, korvstoppande, välkomnande, spännande, utvecklande och framförallt med högt i tak!

”Säger du det ofta så blir det sant”

Livet leker med nytt ”bra” jobb och en helt ny lägenhet som vi ivrigt väntar på. Inte mycket att klaga på i livet egentligen, det känns som jag äntligen får skörda efter den tuffa perioden innan vår resa.

Det är viktigt att tänka på vad man matar sin hjärna med för signaler, dels om sig själv men även om andra. Vanligt tänkta tankar bildar motorvägar i huvudet och de tankarna du inte tänker så ofta blir till små snåriga och svåråtkomliga stigar.

Se därför till att mata din hjärna med goda tankar om dig själv och om din omgivning. Det gör livet lite lättare, utgå ifrån att alla gör efter sin bästa förmåga. Saker man väljer att fokusera på växer, välj därför att fokusera på det som är bra i livet.

Men de dagar då det mentala inte riktigt är med mig, när jag inte har den där kraften att tänka positivt hur mycket jag än försöker. Vi har alla sådana dagar, och jag är tacksam dessa dagar och alltmer sällan nu för tiden. De dagarna skapar ett behov av egen tid, egen tid som är svårt att få till i ett stort hus med sex familjemedlemmar. Sex vuxna människor som alla har sina behov. Det är okej att inte alltid vara på topp, det måste vara det. Kontrasten. 

Allt har sin tid och jag försöker se fördelarna med att bo hemma samtidigt som jag upplever det mer påfrestande nu när jag jobbar. Att behöva anpassa sig efter så många och möjligheten att kunna gå undan och vara själv, få ha det tyst. 

Jag är tacksam för att vi får bo hos mina föräldrar när vår lägenhet blev så försenad, men jag längtar något enormt till mitt egna nu. Vi har ju varit bostadslösa sedan januari 2017 och det börjar kännas att man levt i en resväska sedan dess. Det börjar bli tröttsamt att inte veta var alla saker är nerpackade när man som mest behöver varma kläder. Om våren ändå ville komma någon gång.