Jag blir så ledsen… om turisters snedsteg & agerande i ett överbefolkat turist-Sverige!

Jag blir så ledsen… om turisters snedsteg & agerande i ett överbefolkat turist-Sverige

Sommaren i Sverige har gått bananas i vandring, friluftsliv och fjällandskap. Många som aldrig har varit ute och vandrat har gett sig ut på sin första fjälltur, vilket är superroligt! Naturen är något som jag brinner för att inspirera och motivera fler att besöka, upptäcka och röra sig i. Det har dock inneburit en hel del trängsel på flera av Sveriges toppdestinationer i fjällen, men även i södra delarna av landet.

Läs mer - Är det okej att resa nu? 

Jag har gått och värkt på det här inlägget ett tag. Det har funnits inom mig länge. Men när jag efter semestern såg både Gunillas inlägg på 4000.mil och Lindas inlägg på Resa medvetet (båda väldigt läsvärda!), så tänkte jag att det är ingen idé, de har redan berört ämnet och precis det som jag tänker.

Sedan bubblade ilskan upp igen, frustrationen och ledsamheten. Jag bara måste skriva av mig det här. För att det är viktigt. Och för att jag inser att människor inte vet bättre.

Vi måste värna om allemansrätten & aldrig någonsin ta den för given

Det var på Mittåkläppen i juli månad– högsäsong och mängder med folk på vandringsleden,
ö v e r a l l t ! Vi ångrade oss egentligen redan på parkeringen, vi var för trötta efter drygt två veckor med olika vandringar i fjällvärlden. Och jag fick panik bara jag såg mängden bilar som stod där. Men jag hade bestämt mig för att visa upp Mittåkläppen för sambon, och den bild som jag hade av toppen i höstskrud. Så blev det inte riktigt..

Sommar vs höst på Mittåkläppen.

I grupper på Facebook skriver många om hur vackert och fantastiskt det är i fjällen, bilder från Mittåkläppen kommer upp i flödet – mängder med likes, kommentarer och hjärtan! Jag blir dock frustrerad över människors kommentarer och oförståelse för naturen och miljön på platsen. När jag ser turister som trotsar rekommendationerna kring hur vi ska uppträda mot djur och natur blir jag så ledsen. 

När jag ser flertalet sällskap gå rakt emot renhjorden som ligger och svalkar sig på isen för att ”bara jag får ett bra foto” blir jag upprörd, irriterad och arg.

Jag hör hur en pappa säger till sina barn, ”man ska ju inte gå emot renarna sådär” och peka upp mot flera sällskap som går emot och alldeles för nära renarna. När jag vänder mig om några meter senare har hela familjen med pick och pack vikt av från vandringsleden och går själva rakt emot renarna som ligger i bergssluttningen och försöker vila.

Jag kokar inombords så att jag håller på att explodera. Vandringsleden som är utmärkt för att ta dig upp på toppen av Mittåkläppen går på vänster sida om både renarna och toppen. Men de som trotsar rekommendationerna, som mot förmodan står på en stor och tydlig skylt vid parkeringen (extra uppsatt av Länsstyrelsen p.g.a. omständigheterna denna säsong och de mängder turister som vistas i fjällen) går på den högra. Detta innebär att renhjorden blir omringad av bergsluttningen, de trotsiga ovetande turisterna och de som följer vandringsleden.

När jag uppe på toppen pratar med en av tjejerna som jag sett gå tillsammans med flera andra emot renarna inser jag att hon är glad. Glad för möjligheten att komma så nära, hon förstår inte min inledande dialog utan tror att jag frågar av ren avundsjuka. Det förbryllar mig, men ger mig också insikt om att många inte vet bättre. Men det gör mig också ledsen och irriterad hur många turister behandlar renarna, det är inte ok!

Nyheterna har vittnat om besöksrekord på Skuleberget, Höga kusten och om enorma snigel-köer på Vildmarksvägen och renar som dör av stress på fjället. Gunilla på 4000.mil skriver: "Nu skriver alla media om att det är kaos på Vildmarksvägen. Bilar och husbilar, så många i rad att renarna inte kommer fram och kan korsa vägen. Bilar som kör upp på bron vid Saxnäs fastän det står renar på bron. Och då förstås renar som i vild panik försöker hoppa över räcket ner i vattnet. Turister som jagar renar och kalvar för att ta en selfie. Kalvar som skiljs från sina mammor och dör. Medföljande hundar som river renar."

Senast för några dagar sedan läser jag om påhopp i grupper på Facebook där en person anser att någon gått för nära renarna bara för att personen tagit så bra (och nära) bilder på ren. Men tänk om personen har en väldigt bra kamera? Vi ska passa oss från att utlåta oss om saker som vi inte vet någonting om.

Ansvarsfullt resande - vad innebär egentligen det? 

Vi besökte Galapagos 2017, något år senare fick hela ön stänga ner turismen en period p.g.a. av de enorma massorna och slitaget på naturen. Jag berör ämnet och frågan närmare i nedan länkat inlägg. 

Läs mer – Ansvarsfullt resande – vad innebär det?  

"A N S V A R S F U L L T  R E S A N D E! - Trots den kontroll som är i nationalparkerna här på Galapagos sker ändå tragiska händelser. Turister går över gränsen och lyssnar inte till de restriktioner som ges, att hålla avstånd från djuren och visa dem respekt, att hålla sig inom de områden som är tillåtet osv. Igår såg vi en liten kut ligga nere i hamnen, alldeles slö och tanig. Vi tänkte att mamma kanske var i vattnet och jagade fisk, men även idag låg den på samma ställe nästintill orörlig och avmagrad. Vi kunde inte lämna den åt sitt öde att sakta tyna bort och dö där, vi pratade med flera berörda både guide och parkvakt. Vi fick berättat för oss att mamma inte "känner igen" sin unge på lukten längre då en turist för tre veckor sen valt att klappa den. Mamman har således övergivit den, och detta på grund av att en turist tog sig nöjet att klappa den! 

Jag blir så förbannad, men mest blir jag ledsen, tårarna bara rann. Det var så makabert. Detta är inte en naturlig död, detta är något som kunnat undvikas och som människan bär skuld till. Trots mycket bra information från parkens sida har vi ständigt sett människor som går för nära eller helt respektlöst försöker ta på djuren. 

Vi kunde inte se den ligga där och självdö utan att påverka och göra så mycket vi kan för att hjälpa den men p.g.a. de regler och den enorma ordning får inte turister handla med djuren, även om det var min första instinkt att ge den mjölk, värme och kärlek. Omgivningen tycktes acceptera situationen vilket gjorde mig ännu mer förbannad över det faktum att det faktiskt borde ligga på nationalparkens ansvar att ”ta bort” djuret. 

Vi gick till flera kontor i både hamnen och den lilla byn här innan vi hittade rätt person som tog oss på allvar. Nästan ingen kunde engelska vilket gjorde det svårt för att förmedla vad vi ville ha sagt. Tyvärr händer det ju i djurvärlden att mamma stöter bort sitt barn, men detta var inte naturligt förorsakat. FÖLJ de restriktioner som ges på ditt resmål!"

Skrivet på Lycklig & levandes Instagram under en resa till Galapagos.