Colombia - Bogotá & San Gil
Första tiden i Colombia & att påminna sig om meningen
Vårt sjunde land för den här resan, tiden går nästan lite skrämmande fort och man bildar sig någon form av vardag på resande fot också. Men vi hjälps åt så mycket vi kan att nypa varandra i armen. Vi lever ju vår dröm, -varje dag. Dessvärre kan man inte komma ifrån att man blir lite mättad på intryck, vackra vyer och fräcka upplevelser kan blekna när man varit iväg en stund, saker som annars (om man kommit direkt hemifrån skulle varit betydligt mer exotiskt). Man blir nästan lite overload på intryck och det gäller att inte röra sig runt för snabbt och ständigt sluka upplevelser med hull och hår. Saker och upplevelser kommer igen och liknar varandra, kolonialstäder, grottor, mayatempel, vulkaner mm. Något som däremot inte liknade något annat var Galapagos, som hittills är det bästa på hela resan! Men inläggen därifrån får vänta en stund, det får liksom komma in emellan allt det andra så småningom, så efter de paradisbilderna får ni sukta lite till.
De senaste dagarna har jag haft en enorm längtan hem, nog en av de starkaste någonsin. Trots magiska vyer och äventyr så har jag suktat efter svensk sommar, ilandsproblem jag vet men känslor är känslor och jag tror inte på att helt trycka bort dem. De får komma och gå, men inte växa. Flera både vänner och bekanta (säkert minst ett tiotal olika sällskap) har efter långa perioder utomlands återvänt till Sverige, vilket fått mig att ifrågasätta varför jag är borta ifrån den svenska sommaren och framförallt mitt älskade Bohuslän och Hunnebostrand?
Bogotá & kort om landets historia
Nu är vi anlända och har varit en dryg vecka i Colombia, första nätterna i Bogota för att känna in stämningen och landet. Här hann vi med både storstadspuls, shopping och bio till Stefans glädje. Det har blivit lite av en tradition för oss att gå på bio i utländska storstäder, med hittills väldigt blandad kvalité. Vi hittade en film med engelskt tal vilket vi knappt trodde var sant då de dubbar det mesta här till spanska.
Gamla stan, Candelaria där vi bodde
Det har varit riktigt skönt med "bra" priser igen och slippa behöva tänka på hur man spenderar dagsbudgeten. I Bogotá hann vi även med två olika museer (det kända guldmuseet ORO, och självklart ett museum om försvar och vapen till Stefans intresse som vi bara råkade springa på). Utöver det har vi bott på ett av de sämsta hostelen hittills, de hade satt en liten doftapparat ovanför sängen som sprutade ut blomdoft(?) med jämna intervall för att man inte skulle känna mögellukten som ändå trängde igenom.
En av de största turistattraktionerna i Bogotá är att åka upp med linbana eller tåg till en topp på ca. 3100 möh som ligger i anslutningen till staden (som även den ligger högt på ca. 2200 möh), här får man bra sikte över staden.
Sista dagen för oss i Bogotá var det demonstrationer där lärarna demonstrerade mot låga löner och våld i skolan. Vi märkte inte så mycket av det mer än att vi fick hoppa av lokalbussen två hållplatser för tidigt och att det var stora folksamlingar och avspärrningar. Idag, några dagar senare såg vi att det spårat ut och blivit upplopp och grejer så vi är glada att vi tajmade vårt besök väl och hann lämna innan.
Colombia är trevligt med mycket gästvänlig befolkning med tanke på den historia landet har, där de genomgått inbördeskrig med bl.a. kommunistiska FARC-gerillan. Ett krig som pågick i typ ett halvt sekel och med kokainproblem och kidnappningar. Jag vill verkligen trycka på att de har mindre kriminella problem än många av sina grannländer och man känner sig trygg att resa runt här. Är ni intresserade av Colombias historia kan jag rekommendera podden P3 dokumentär inom ämnet, mycket intressant! Den handlar om FARC, Escobar men också om sexuellt våld och statens bonussystem som skördade oskyldiga offer. Man får även följa händelsen om svensken som 2007 blev kidnappad av FARC, fick en stroke i djungeln och blev förlamad. In och lyssna!
Äventyr i San Gil
Nu befinner vi oss i äventyrsmekkat San Gil, drygt åtta timmar nordöst från Bogotá. På kartan såg det ut som en liten flugskit till stad, men den visade sig vara ganska stor, vilket vi antar är något vi får vänja oss vid i dessa enorma länder. Colombia är jämförelsevis lika stort som Frankrike, Spanien och Portugal tillsammans.
Tränar positioner och kommandon
Här har vi har provat på white water rafting för första gången. Så himla kul! Eftersom det är precis efter regnsäsong här var det rejält med vatten i floden och hej vad det gick! Vi satt längst fram och fick in våg på våg i den lilla gummibåten, men jag bara garvade. Det var som någon form av mer okontrollerad flumride. Vi fick först öva på land hur vi skulle agera i floden, samt om någon trillade i att rädda denna, alla var munderade med hjälm, flytväst och paddel. Detta klassades som en trea på skalan med värsta rafting som nummer sex, och viken kick man fick, det gav definitivt mersmak! 
Mellan forsarna fick vi leka i även de väldigt starka strömmarna.
Andra saker man kan roa sig med i San Gil är både grottexpeditioner, ziplines, rappeling, bungy jump m.m. Men vi nöjde oss med att testa en specialité här i Santanderområdet, nämligen rostade drottningmyror! De smakade salt och friterat typ, men i övrigt ingen hit. Jag hade tänkt göra ett inlägg om mat och smakupplevelser, en idé som står på kö som så många andra..
Vi hade spanat in oss på paragliding som vi både utförde tillsammans med en pilot i närliggande Canyon Chicamocha en bit härifrån. Wow, vilken upplevelse säger jag bara, som att få prova på att flyga, så fridfullt och vilka vyer! Magiskt.
Den här snygga ryggan med rumpstöd hade vi på oss, landningen gjordes sittandes så det var skönt med lite stöd ;) Den sk. selen satt dock förvånansvärt löst väl uppe i luften...
Stefan i luften -magi!
Helskinnade nere igen båda två! Eftersom vi var typ fem kilo tyngre än våra franska vänner som också skulle paraglida, så fick vi flyga efter dem då vinden blev starkare senare på dagen. Det märktes vid landningen som var lite trixig, efter flera försök var vi båda två äntligen med fötterna på marken igen!
