Balans

När tiden inte längre har någon betydelse och klockan mist sin existens, då enbart solens rörelse på himlen styr dagens händelser och skillnaden på dag och natt.

Då ler själen och kroppen dansar, inuti fylls lungorna med syre. Ibland är det bara enklare att andas. Trots kvalmigheten och den fuktiga luften som blandats med damm från vägen.

Varför är det så? Hur behåller man det när man återvänder hem?
Det genuina lugn inombords, den trygghet som infinner sig när man släpper kontrollen och bara flyter med.

Jag vill alltid leva så. När livet tycks så bekymmerslöst, men ändå så betydelsefullt. När kroppens inre och yttre samspelar i harmoni och balans.