Uruguay - landet som har fler kor än människor

Med anledning av att vi från början inte ens tänkt besöka varken Uruguay eller Brasilien ser vi det som enbart bonus- och relaxtid från alla intryck, äventyr, trekkingar och galenskaper. Återigen -semester från semestern, känslan är i alla fall sådan. Med en så pass lång tid på resande fot blir man lätt trött av att ständigt vara i rörelse och aldrig riktigt landa. Som jag nämnde i tankar från Uruguay har del två av vårt äventyr varit i högt tempo där vi som mest egentligen stannat tre-fyra nätter per ställe, om man inte ser till när familjen kom på besök.  

DSCN8481JPG

Hur är Uruguay som land?

Uruguay visade sig vara ett eminent land för avkoppling med sina tre miljoner invånare, varav 1,3 miljoner av dessa i Montevideo är det ganska lugnt i resterade delar av landet. I landet finns fler kor än människor, vilket snittar på drygt 4,5 kossor per invånare?! Majoriteten av lanskapen är betesmarker och slätter, vilket påminner mycket om Skåne i Sverige. 

Uruguayaner är ett mycket vänligt folk och jag upplever de öppna och intresserade, de är riktigt duktiga på engelska i förhållande till andra länder i Sydamerika. Jag insåg att jag hade en omedveten förutfattad mening om landet som inte alls stämde överens med den verkliga bilden, befolkningen känns välutbildad och har mindre klyftor och problem är många andra länder i kontinenten. 

DSCN8621 3JPG

Behållaren kallas för kalebass och sugröret bombilla.

Den heliga drycken - maté

Man ser människor gåendes med krampaktig omfamning av sin mest dyrbara ägodel -matékoppen och tillhörande termos. Att dricka maté är något heligt i Uruguay, det förekommer även i Argentina, men i Uruguay är det snäppet värre. Jag kan likna det med känslan av första koppen kaffe på morgonen, eller svenskarnas ”kaffepaus” eller ”fika”. Maté är ett bittert te som är gjort av hackade yerbalöv, detta serveras i en speciell kopp med metallsugrör med sil i botten, man fyller hela koppen med maté och fyller därefter med varmt vatten.  

Punta del Diablo - eller djävulsudden på ren svenska

Punta del Diablo är en liten fiskeby vid kusten nära den brasilianska gränsen. Här kom vi att spendera flera dagar i lugn och ro. Säsongen här har inte riktigt dragit igång ännu så det är fortfarande folktomt på stranden och de resturanger som finns i byn. Under högsäsongen flockas turister från Argentina och Uruguay här, vi är glada vi fick uppleva det lite mer folktomma Punta del Diablo.

DSCN8476JPG

Under dagarna här har vi inte gjort många knop, jag har varit krasslig vilket också är en av anledningarna. Landet och destinationen kom i en väldigt passande tajming för oss. På bilden ovan ser ni vårt boende, en liten hobbit-bunglow! 

DSCN8503JPG

Nationalparken Santa Teresa finns pecis i närområdet, hit tog vi oss en dag på cykeltur med cyklar vi hyrde över dagen. Vi fick sällskap hela dagen av hunden som mötte upp oss i entrén, och sprang vid vår sida hela dagens tills vi lämnade parken. 

Vi har även kommit till insikt hur lång distansen från Buenos Aires till Rio faktiskt är, en sträcka på drygt 265 mil som vi skulle dra på drygt tre veckor.. Vi var trötta och kände inte alls för en massa bussåkande, och hittade därför bra och billigt flyg delar av sträckan.