Treparksmötet - en vandring genom Sveriges tre största nationalparker

”Stig upp, 
Se dig vida omkring
Andas in den lätta, rena luften.
Stormen brusar,
Fjället dånar, 
Inför ovädret”     
         Paulus Utsi

Laponia - ett världsarv

Att ta del av historian på platsen dit jag reser ser jag som naturligt för att skapa förståelse för platsen och kulturen. Laponia är Europas största sammanhängande område av orörd natur. Sarek, Stora Sjöfallet, Padjelanta och Muddus nationalparker ingår i Laponia, samt en del naturreservat. Området Laponia är världsarv sedan 1996 för att bevara geologiska processer, vidsträckta orörda skogar och växt- och djurliv. 

Stora sjöfallets nationalpark

Först tar vi oss an den mest tillgängliga av de tre sammanlänkande parkerna - Stora Sjöfallets nationalpark. Vi tar avfartsvägen innan Porjus om man kommer från Gällivare, sedan är det bara skog ut till Vietas. Det är fascinerande hur mycket skog vårt land består av. Vi besöker naturumet och går den lilla promenaden över klipporna till fallen som det idag inte är så mycket kvar utav. 

Det var väldigt intressant att ta del av Stora Sjöfallets historia. Visste ni att nationalparkens gräns ritades om för att möjliggöra kraftverk och uppdämning? Stora Sjöfallet är en av Europas första nationalparker, och utseddes till nationalpark 1910. De fem stora fallen som tidigare brusade ner för branterna var en stor sevärdhet och dånet kunde höras milsvägar bort. Vid dämningen försvann fallen och idag återstår endast 4% av de ursprungliga fallen. Detta är också anledningen till att man kan köra in i parken. 

Treparksmötet - en vandring genom alla tre nationalparkerna

Treparksmötet går genom nationalparkerna Stora Sjöfallet, Sarek och Padjelanta och tar 3-4 dagar beroende på tempo, den totala distansen är ca. 55km. Man kan välja en kortare väg om man tar båt över till Kutjaure i mitten av vandringen, då blir distansen ca. 34km. 

Längs leden finns övernattningsstugor som tillhandahålls av både STF och samerna. Stugor finns vid bl.a. Akka, Kirsuris, Kutjaure och Vaisaloukta. Vi tältade samtliga nätter även om vädret var väldigt varierande. 

Dag 1 - Änonjalmme - Akka - Kirsuris - 16km (2+14)

Längs otillgängligheten och Sveriges vildmarker, mitt bland vilda forsar, högalpina bergstoppar och mängder med glaciärer. Sveriges vildmarker ger mersmak och hit kommer jag återvända och hämta kraft igen. 

Från Ritsem till Änonjalmme tar man sig med båt över sjön som ursprungligen var tre sjöar innan kraftverken installerades och parkgränsen ritades om. Första dagen går genom Stora Sjöfallets nationalpark, från båten till de första övernattningsstugorna vid foten av Ahkka är det drygt 2km. Om man går turen åt andra hållet är detta ett bra ställe att stanna på innan man tar båten tillbaka. 

Drottningen Ahkka som hon kallas reser sig majestätiskt upp med ett flertal toppar över och runt 2000 meter, vyerna en klar dag är slående. Vandringen fortsätter i lätt terräng och fina miljöer med Ahkka som ledstjärna. En del spångar finns utplacerade för att förenkla, dock kan de vara mycket hala. Dagens etapp är ca. 16 kilometer totalt. 

Efter Akkastugorna kommer man efter en stund till en stor fors och två broar. Här är perfekt att ta en liten paus. Vattnets krafter är mäktigt starka och att se ner på dem från bron kittlar i magen. Därefter fortsätter vandringen med Ahkka på din vänstra sida. Här börjar det med en liten stigning innan det återigen planar ut. Björkskogar varvas med fält av ljung och myrmarker. Längs vägen betar renflockar och de spanar nyfiket på oss när vi vandrar förbi.

Treparksmötet dvs. där alla de tre parkerna Stora sjöfallet, Sarek och Padjelanta möts passerar du i slutet av dagen en stund innan du anländer till Kirsuris. Här kan du om du är vig vara med fötterna och en hand i alla parker samtidigt.  

Dag 2 Kirsuris - Sarek - Kutjaure - De tre broarna - 23km alt. 13km (5+5+4+9)

"Sarek är Europas vildaste vildmark, som är så pass lite påverkad av människan" läste jag någonstans innan besöket. Och faktum är att här finns inga vandringsleder, broar eller spångar, här är det helt och hållet vada över bäckar och forsar som gäller.  

Sarek - som ironiskt nog är den svaga hanren som får vika sig för den starkare i brunstens kamp - lockade oss så vi tog en halvdagstur in en bit i parken. Vi följde en samestig som fanns markerad på kartan. Vädret var ganska mulet men vi slog följe med ett par från Schweiz som skulle vara i Sarek i elva dygn. 

Det är något visst med Sarek - det lockar och drar som inget annat. Hit vill jag tillbaka snarast möjligt. 

Vi vänder efter ca. 5 kilometer då vi vill hinna ner till de tre broarna innan kvällen kommer. Den fortsatta vandringen går längs Padjelantaleden och vattendraget, här är terrängen inte lika dramatisk som runt Ahkka - det är häftigt att miljön skiljer sig så i Padjelanta nationalpark, där bergen ser mjuka och kulliga ut. Dagen totala distansen landar på 23 kilometer, men då har vi gått 10 km extra in i Sarek, vilket inte tillhör turens ursprungliga sträcka. 

Under våra vandringsdagar hade vi enormt varierande väder med regn vanligen på kvällen eller eftermiddagen. Regnet kommer ikapp oss på eftermiddagen och mot slutet är benen lite trötta. "Det ser ut som i lejonkungen när det har brunnit överallt och regnar..." Det låter kanske inte så vackert men det var lite känskan när vi gick där i regnet.  

Dag 3 - De tre broarna - Vaisaloukta - 23km

Omgivningarna vid de tre broarna är vackra, vi slog upp tält på den lilla ön mitt i forsen likt många före oss hade gjort. Här drog sambon en rejäl öring som räckte till två mål åt oss. Det är tillåtet att fiska i nationalparken längs med Padjelantaleden och 1 km ifrån dess båda sidor, dock ej vid utloppet till sjön. Kolla lokala bestämmelser på plats och glöm inte att köpa fiskekort. 

Vädret även denna dag var varierande med sol regn, sol regn om vart annat. Vi hade dock inte väntat oss att pulsa ett tjungotal passager i snö i slutet av juni. Vandringen över fjället bjöd på blåst och snö, vi stannade till i en liten stuga och tillagade fisken till lunch. 

Distansen även denna dag blev totalt 23 kilometer, då vi valde att gå hela vägen till Vaisaloukta i ett svep. Alternativet hade varit att stanna innan fjället men det blev så himla kort dagsdistans och då hade vi troligen inte tajmat färjan tillbaka dagen därpå. 

Dag 4 -Vaisaloukta - 3km  

Sista dagen blir det bara några kilometer ner genom Vaisaloukta till färjan. Vi spanar ferbrilt efter det fjällrävsbo vi fått tips om, men förgäves. Tips är att se till att kolla hur båten tillbaka till Ritsem går för att undvika att behöva vänta mer än nödvändigt.

Sista vyn av Ahkka innan avfärd med båten.

Hur tar man sig hit? 

För att vandra Treparksmötet är Ritsem en bra utgångspunkt, till Ritsem tar du dig enklast med bil, vilket är drygt 18 mil (2,5h) från Gällivare. Den sista biten är vägen begränsad, då det är väldigt mycket hål och ojämnheter i den. Från Ritsem får du ta båt till antingen Änonjalmme eller Vaisaloukta beroende på vilket håll du önskar gå. 

Relaterade inlägg 

Trollsjön - en dagshike tillgänglig direkt från tågspåret
Sånfjällets nationalpark
Norra Kvill nationalpark
Tresticklans nationalpark 
Store Mosse nationalpark