Tankar om sköna själar, baksidor, kvinnosyn & om att lyfta blicken  

När man reser som vi gör träffar man väldigt mycket människor, många fantastiskt sköna själar som berikar och inspirerar. Många som man alltid kommer minnas, och en del som bara berör sådär direkt in i själen. Både lokalbor som resenärer är vänligt inställda.

Men man ser också olycka, fattigdom, droger, prostitution, tiggare och elände.

På vägen till Leon träffade vi en amerikansk tjej, Ana, som vi pratade med under köandet till minibussarna. Vi tog sedan både samma buss och taxi. Hon volontärjobbade här nere med just kvinnor och unga flickor som farit illa sexuellt, ett beundransvärt jobb som är enormt psykiskt påfrestande. Det var rörande att se Anas drivkraft och energi i den här frågan. Hon var här på sin fem veckor långa semester för det, men hade planer på att flytta ner och lära sig bättre spanska och fortsätta arbeta inom detta. Vi hade aldrig träffats men pratade djupa samtalsämnen från start.

Det påminde mig om att lyfta blicken för alla som inte lever ett lika bra liv som vi. Att vi alla kan göra någonting, att det mesta har en baksida. Men vi hjälper inte tiggande barn på gatan genom att ge dem pengar, tyvärr. Det blir bara skevt. Stöd hellre organisationer, skolor och projekt. Ett starkt exempel på detta bevittnade vi i San Juan del Sur där en tiggande pojke kom på stranden, och fick en redan öppnad påse chips av en turist. Någon minut senare kom den som troligen var hans pappa och åt upp alltsammans själv, pojken agerade som om detta var fullt normalt och hann äta ett kanske två chips. Så idag lyfter jag blicken och tänker extra mycket på alla dem som inte har det så bra som vi, och känner enorm tacksamhet över det jag har.
 
Detta för mig också in på kvinnor och män och dess lika eller olika värde. Kvinnosynen i dessa delar av världen är annorlunda, det är mer regel än undantag jag får kommentarer och uppmärksamhet när jag går utan Stefan eller i enbart sällskap av tjejer (med Pernilla eller Sylvie). Det är inte okej på något sätt att det inte finns samma respekt för kvinnor som för män, men det är vad det är. Jag försöker inte göra så stor grej av det och för det mesta så hänger jag ju med Stefan vilket minimerar det mycket. Och det är inte så pass mycket som jag trodde det skulle vara.