Ordets uttryck & kraftfullhet - Innehåll, form, språk & stil

För länge sedan var det en kille på krogen som frågade mig vilken min uttrycksform är. Och jag har ofta tänkt tillbaka på det där. Jag svarade självklart skrivande utan att tänka efter särskilt länge – det föll sig naturligt redan då. På samma sätt som min vän som var med direkt svarade målande eller ritande. Och någon annan skulle ha svarat musiken eller foto. Även om det var länge sedan skrev jag mycket redan då, men jag hade aldrig sett på det som min uttrycksform – men det är ju klart att det är så! Sedan jag fick frågan var det självklart – och fler och fler texter blev det allteftersom.

Jag läser just nu skrivande på Göteborgs universitet och ju mer jag lär mig om skrivande och texters förutsättningar ju mer insikt får jag också över dess styrka att påverka människor och hur man kan göra det. 

Hur texters budskap och stil kan byggas upp, formas och vinklas på lika många olika sätt som det finns människor.

Vi får lära oss om språk och stil, texters innehåll kontra form. Vi får lära oss att ifrågasätta hur vi skriver och att utmana oss själva att skriva annorlunda – att skriva utan den vanligaste bokstaven, e. Vi får skriva ljudenlig stavning och vi får skriva dikter, prosa, debatt, stilanalys, argumentation, rytm, reklam och valfria genrer. Det är på så sätt en väldigt bra kurs, med stor bredd där vi får utforska och prova allt mellan skönlitterärt och akademiskt skrivande – som verkar vara det enda som kursen inte berör.

DSC_0389 2JPG

Jag märker själv att jag börjar bli upp mot de som kallas medelålders när jag jämför mig och pratar med min bror som är 15 år, han har koll på trender och uttryck som får mig att känna mig helt efter.

Språkets ständiga förändring - dåsvenska, nusvenska & sensvenska

Jag tycker om hur ingenting blir rätt eller fel i textens värld, till skillnad från den akademiska världen av ingenjörer där jag kommer från. Till och med svenska skrivregler ändrar sig i takt med att språket förändras, för det gör det dagligen. Språket förändras och utvecklas och är inte det samma som dina far- och morföräldrar pratar eller pratade. När jag träffade mamma så sent som i veckan berättade hon att hon hade hamnat i samtal med ett gäng äldre damer under en fika hon varit på. Många av dem var så förargade på ungdomens språk idag, för att vi förstör och inte upprätthåller språket – det kommer försvinna!

Men faktum är ju att det faktiskt är den unga generationen som bestämmer och formar det svenska språket som komma ska, språket förändras ständigt. Vi influeras alltmer av låttexters sätt att uttrycka oss, vilket inte alltid är grammatiskt korrekt eller en helt annan ordföljd -låtskrivare och musiker skriver i sin kreativitet det som passar dem bäst med musiken. Men detta tenderar att påverka hur vi idag pratar och på sikt kan det förändra delar av vår grammatik där den troligen kommer förenklas. Vi kanske till och med kommer prata i en annan ordföljd än vad vi gör idag.  

Vi har också fått in enormt mycket lånord från arabiskan och turkiskan de senaste åren, vilket säkerligen kommer influera det svenska språket ännu mer än vad det gör idag. Idag har vi drygt 54 % lånord i svenskan, majoriteten av dessa är faktiskt från tyskan och enbart och knappt 1 % från engelskan. Förvånande va?!