Off the beaten track - we found paradise

Att verklighetsförankra upplevelserna
Ibland känns det som allt vi gör är en dröm
Det finns ingen förankring med det övriga livet hemma
Man tappar tidsuppfattningen

dscn7072jpg

Solnedgång i Rincón del mar


Midsommaren kom och gick, anledningen till tomrummet här kan man spekulera i. Riktigt uselt nät (eller helt obefintligt),  sjukdom, hemlängtan och novellskrivande är några av orsakerna. Vi lämnar det där och blickar på allt det fantastiska vi upplevt sen dess.

Det finns särskilda destinationer som man som resenär letar efter. Off the beaten track som Lonley planet så fint beskriver det. "A place where few people go, far away from mainroads and towns" lyder beskrivningen om man söker på nätet. En del platser tar en med storm direkt. De har det där genuina som man (läs vi) ofta letar efter. De ofunna platserna, bortom strandförsäljare och solstolar hamnade vi högst spontant i Rincon del mar, en opolerad pärla som man inte kan finna någon information om i diverse resehandböcker eller guider. Efter att något besvikna besökt Taganga som enligt lonley planet beskrivs som just en fiskeby tänkte vi att det måste finnas mer, det här kan inte vara karibiska Colombia. När guideböckerna målar upp beskrivningar om idylliska platser och verkligheten bjuder på folkmassor och enträgna försäljare. Här, i Rincón del mar, är det en liten fiskeby och inte mycket mer, på riktigt. Någon resturang och några hostel, barnen spelar kula i gruset och man ängar sig åt att lyssna på vågorna, som hörs från vårt rum. Ytterdörren är bokstavligen direkt ut på stranden. Det känns som vi besöker i helt rätt skede, för balansen mellan för lite turism och de stora massorna är hårfin. Hela stället andas harmoni, när vi kom blev jag sittandes i en stol på stranden och bara söp in atmosfären. Rincon del mar kanske inte ser ut som en turistdestination som de flesta tänker sig, men skrapar man lite på ytan så kan man se nyanserna och färgerna starkare än någon annanstans.

dscn7102jpg

Barnen spelar fotboll på stranden

dscn7093jpg

Den lilla byn är inte stor, man går igenom den på några minuter

Vi äter färsk fisk från havet, det godaste räkorna jag smakat och hummer. Hummer för dryga 60 svenska kronor som smakar gudomligt. Och bättre blir det. Efter tre nätter i Rincon del mar stiger vi på båten till öarna utanför kusten. Det är alltid störst utmaning att återberätta de destinationer man tycker bäst om. Det finns en rädsla att man inte ska nå ut med hur bra man tycker resmålet är, men också en rädsla för att man ska spä på något som kan tyckas bli överdrivet och för uppmålat. Men Isla Mucura är solklart en av de bästa destinationerna på resan, dagarna ute på ön har varit magiska.

dscn7113jpg

Båtkallen på vägen ut som höll sikt framåt, kan inte varit mer än 8-9år


dscn7123jpg

Vi bodde liknande huset på bilden, med havet i en vy ala' 180 grader alldeles utanför dörren 

Vi tyckte att namnet Dahlandia klingade bekant, typ som ett danskt vattenlekland (finns det inte nåt som heter typ så?). När vi kom fram fick vi svaret, det visade sig att ägaren Carlos pappa var svensk därav namnet Dahl! Tyvärr var han inte på plats utan på egen semester i Mexico, hade varit så roligt att få prata med honom då antalet svenskar vi träffat på resan fortfarande kan räknas på en hand. Pappa Dahl hade varit jägare i svenska fjällen och sedan levt i Sydamerikas urskog och doktorerat i Colombianska fiskarter.

dscn7128jpg

Det fanns ett urklipp från en svensk tidning på väggen

Vi har njutit av dagar med solvarm hud och vatten som inte ens svalkar. Snorkling i världsklass och mysiga samtal med resenärer. Boendet var enkelt och spartanskt och vatten och el i begränsning men det gör en del av charmen. Delar av ön har betydligt lyxigare resort och mer turism och vi är glada vi hittade detta ställe, verkligen ett paradis! Med avkoppling, utan uppkoppling. När molnen skingrats och tiden bara är, hela stället bara andas lugn och harmoni.

dscn7120jpg

Man ser nästan inte skiljelinjen mellan himmel och hav!

Vi hade en egen liten strand och ett gäng får med dess lamm som sprang runt och myste i trädgården. Ägarna var de mest underbara paret som gjorde hela stället och atmosfären så underbar. Alla åt tillsammans på långbord och det serverades dagligen färsk fisk, patacones och ris. De två dygnen vi besökte kändes som en betydligt längre tid då man befinner sig så fullt i nuet på ett plan man inte visste var möjligt. En av kvällarna fick vi uppleva inhemsk Colombiansk fest i den närliggande lokala byn, mycket rump-skakande och dansande gjorde att vi inte kände oss helt bekväma så vi lämnade för att spana på stjärnhimlen istället.

Vart ligger detta underbara ställe och hur kommer man hit?
Från Cartagenas busscentral ta lokalbussen drygt två timmar till San Orofre, därifrån får man ta motorcykeltaxi eller bil ner till kusten, drygt 30 minuter för att komma till Rincón del mar. Från stranden där tar man båt ut till öarna ca. 45 minuters färd.

Man kan även åka på dagstur ut men jag rekommenderar att åka ut och bo där för att få hela upplevelsen då man på dagsturerna stannar på de större stränderna där det är betydligt mer befolkat.